Min vandringskompis Pia och jag redo för att ta oss an den
1,2mil långa vandringen! Solen skiner behagligt och humöret är på topp!
Hmmm...ser långt ut!
Pia tar ett snack med vitsipporna! Jag tror jag måste ta med henne ut oftare!!
Lätt vandrat!
Aj! Kan det vara skoskav på gång?
Lusigt kalhygge! Skåneleden följer kanten.
Smile, you are on Candid Camera! Eller är det att man blir glad av lite vatten? Toppen är det i alla fall med färskt dricksvatten, vilket inte kommer så ofta på vandringen (om man inte knackar på hos någon husägare).
Nödiga tanter!!
Vackra vägar.
Ännu ett naturreservat!
Ett perfekt ställe för att se en älg, men ack!
Hmm, spångarna var som dom var...
och på vissa ställen betäckta med nerhängande grenar!
Sankmarken hade också tagit en del av spångarna.
På vissa ställen var de ok...
...medans på andra ersatta med stockar! Jag fegade ur och hoppade på tuvor!
Solen tittar fram!
En välförtjänt paus!
Om jag en dag bor så att jag kan skall jag nog ha bikupor!
Och bara så, tar hon av sig kängorna och går de sista hundra meterna barfota!
Det kunde nästan inte bli bättre, för väl framme var elden redan startad! Så det tog inte så lång tid innan middagen var igång! Pias goda hemmagjorda korvstroganoff a´la sting...
...med ett glas rött!
Mer mat som värms.
Elden sprakar...
det nödvändigaste på nattygsbordet..
natti natti Koarp!
Åååh, kunde ni inte tagit mig med! Jag är lätt, skulle nog få plats i nån påse! :)) Korsade Sverige från Göteborg till Västervik år 2001 och hade mycket snarlik utrustning som ni ser jag. Blir rörd av att se detta så jag upplevt det själv och vet vad det innebär. Det förtjänade ni!
SvaraRadera